Inget nytt med ABC ens för fastrarna 
Redan på min tid i skolan fanns det bokstäver.
Konsten var att få ihop dem-aldrig skriva dom- till små meningar helst med mening i.
Typ:mor ror och far är rar, så redan tidigt fick man lära sig var skåpet skulle stå. Om du ror kvinna så är far rar emot dig.
Läste just att idag blir skolbarnen kvävda i sin linda o får inte utveckla sin kreativitet vet inte om det var så mycket bättre förr men, åtminstone min fröken Hörberg var en fena att banka in vett i skallen inte bara bildligt talat. Där kunde man få sig en hörrving om man var trögfattad.
Till hennes försvar kan jag säga att hon gjorde ingen skillnad på fattig o rik .
Nu var det så här att på vintern fick vi ute på landet i Linderås åka skolskjuts med påföljd att vi förstaklabbare skulle sitta 2 tim. I kapprummet o vänta när de större barnen hade slöjd.
Eftersom både min pappa o fräknen var med i Linderås arbetarkommun så bestämdes det över skolmyndighetens näsa att vi som väntade på bil fick deltaga i slöjden trots att det inte ingick i läroplanen-det var nog rätt vågat på den tiden- på så sätt började jag i slöjden redan i ettan.
Dock skulle jag få fan för det när vi flyttade till Tranås o började sjätte klass för hellqvistakärringen-vet inte om hon hette det på riktigt- D å hade jag redan sytt skolköksförkläde med tillhörande snibb att ha om mitt ljushuvud,virkat grytlapparna med vidhängande snodd...
Men tro inte utan jag fick göra alltihop en gång till där gick det inte att rubba på någon läroplan så jag tror att jag satt mer ute i korridoren för uppstudsigt uppförande än jag ägnade mig åt att sy.
Att jag aldrig skulle bli någon Birgit Nilsson fick jag klart för mig från början tihi.
Men man kunde ju alltid sjunga med Egon hellre än bra var det väl han sa....
Att ordningen inte var på topp år något som suttit i hela livet o det blir bara värre med åren.
Det jag har lärt mig i skolan lärde jag mig hos fröken Maja Hörberg
Sträng men rättvis o socialdemokrat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar