Detta är ett försättarblad från min mammas dagbok -en av många- hon skrev för att vi skulle veta hur det var förr i tiden.
Detta är ingen direkt dagbok mera glimtar ur mitt liv, kanske ni vill läsa ur den en gång då jag ej finns mer , livet är kort.
under min stund på jorden har det hänt en hel del,sorgligt som glädjefullt.
komma ihåg allt är omöjligt.
många uppfinningar som varit till gagn för människan har skett på 1900 talet även sådant vi ej tagit emot med glädje
jag har upplevt 2 världskrig omkring mej, det var nära andra gången att vi drabbats men så skedde ej,
fast runt oss hände hemska saker.
Norge såväl som Finland å Danmark var med, otaliga barn från Finland kom och fick fristad hos oss De blev svenskar och glömde sitt Finska språk.
Barbro Wikström
Även England bombades
jag tror inte en enda svensk på den tiden tyckte att det var konstigt att vi tog hand om barn som for illa i krig,idag är det annat ljud i skällan -som min mor skulle sagt- lider barn mindre idag?
Det är inte värdigt en svensk att sätta sig på några höga hästar
vi har varit förskonade från krig o kan inte sätta oss in i hur det är att inte kunna leva i sitt eget land.
jag är glad att jag blev fostrad till att lära mig empati
obs. ordet fristad det låter så vackert....
Birgitta Axfors

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar